sonja ulrikas familylife!

för kärleken som ständigt ökar inom mig till dig och till mig själv och till andra, För smärtan du gett och den tysta sorgen som jag såg speglas i ditt ansikte närdu var tvungen att göra mig illa, För skyffeln du gav mig att skaffa undan dammet från egen dörr, för ljuset och glädjen som utplånar mitt mörker, och din duvblå besinning som så ofta hejdade min lust att förstöra. tack för det sköna halsbandet av dagar du hängt kring min stolta nacke. Tack För din friska storm som jagade bort de unkna söndagar som så ofta vaknade upp med jälvmord i evighetslång blick. Tack för leken i vardagens barnvagn, en lek som lyfte oss himmelshögt och som förvandlade tyngd till lätthet. Tack för att min hand ännu får vila trött och fågelglad i din. puss